Kontakta oss
frågor, felanmälan
Sök evenemang
i Nässjö kommun
toggle right column

Frågor & svar

Här nedan hittar du några vanliga frågor och svar. På Krisinformation.se hittar du ännu fler frågor och svar. 

Från vilka länder kommer flyktingarna?

Flyktingarna kommer framför allt från Syrien, Afghanistan, Irak.

Källa:Migrationsverket

Får alla flyktingar stanna permanent i Sverige?

Oavsett om en person får statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande, övrig skyddsbehövande eller beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter är det vanligast att uppehållstillståndet är utan tidsbegränsning – ett så kallat permanent uppehållstillstånd (PUT). I undantagsfall kan giltighetstiden begränsas men tillståndet är aldrig kortare än ett år.

Regeringen och allianspartierna har kommit överens om en ny lagändring som bland annat kommer innebära att vuxna asylsökande utan familj kommer beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. För kvotflyktingar, ensamkommande barn och barnfamiljer ska permanenta uppehållstillstånd även i fortsättningen vara huvudregeln. Lagen kommer att träda i kraft tidigast sommaren 2016.

Källa: Migrationsverket

Vad innebär det att Sverige inför gränskontroller?

Regeringen har, efter inrådan av Migrationsverket, beslutat sig för att införa gränskontroller. Verket bedömer att gränskontroller kan leda till ett mer ordnat mottagande när det kommer väldigt många asylsökande till Sverige. Det kan också ge Migrationsverket möjlighet att snabbt sortera ut de ärenden som rör barnfamiljer, för att prioritera att dessa får tak över huvudet.

Källa: Migrationsverket

Hur kan jag hjälpa till?

Det finns många sätt du kan hjälpa till på. Kommunen är i behov av kontaktpersoner, familjehem och gode män. Du kan bli språkvän, engagera dig i läxhjälp eller delta i språkcaféer. Den som vill kan också skänka kläder, saker eller pengar via hjälporganisationer. Här har vi samlat all vår information om hur du kan hjälpa till.

Vilka ersättningar får en asylsökande?

Om en vuxen asylsökande inte har pengar eller andra egna medel kan han/hon ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Ersättningens storlek beror på om sökande bor på ett boende där mat ingår eller inte. Läs mer om ekonomiskt stöd från migrationsverket

Källa:Migrationsverket

Får asylsökande själva välja kommun där de vill bo?

Asylsökande får inte själv välja var de ska bo om de behöver Migrationsverkets hjälp att ordna ett boende. De måste vara beredda på att flytta till en ort där det finns lediga bostäder. Det kan också hända att personer måste flytta till en ny bostad under tiden som de väntar på beslut på grund av platsbrist.

Källa: Migrationsverket

Varför har kommunen boende för asylsökande?

Om Migrationsverkets och leverantörernas boendeplatser inte räcker till får asylsökande flytta till så kallade evakueringsplatser som kommuner ansvarar för. Det kan exempelvis vara anläggningar som tillfälligt möbleras om till sovsalar. 

Länsstyrelsen och kommunen har på uppdrag av Migrationsverket inventerat var lokaler finns och erbjudit Migrationsverket att använda dem vid behov. Varje kommun har själv ansvar för att ställa i ordning och ta emot asylsökande på evakueringsplatserna. Migrationsverket ser till att fördela asylsökande till platserna.

Källa:Migrationsverket

Vem betalar för de boende som kommunen ordnar?

Kommunen kan söka statlig ersättning i efterskott för kostnader som de haft i samband med att de tagit fram lokaler som använts som evakueringsplatser för asylsökande. Rätten till att söka ersättning gäller endast för evakueringsplatser till familjer och vuxna som söker asyl i Sverige. Läs mer på sidan Ersättning för extraordinära kostnader.

Källa: Migrationsverket

Vad händer med de ensamkommande barnen?

Ensamkommande barn ska få stöd av den kommunen som de kommer till. Migrationsverket hjälper dem med registrering och asylansökan medan kommunen ansvarar för boende, omsorg och skola, och att utse en god man åt barnet.

Källa: Migrationsverket

Vad gör jag om jag möter ett ensamkommande barn exempelvis på tågstationen?

Om du möter ett ensamkommande barn, hjälp barnet att få kontakt med Migrationsverkets representanter. Migrationsverket tar hand om barnet och hjälper honom/henne att komma till ett boende för ensamkommande där barnet får vad det behöver. Om du möter ett ensamkommande barn utanför kontorstid (på kvällar, nätter och helger) och inte hittar någon representant från Migrationsverket ska du kontakta kommunens socialjour eller polisen. De hjälper barnet till ett boende som är anpassat för barn. Även om man har goda avsikter är det viktigt att inte ta med sig barn hem. Det förekommer att barn utsätts för bland annat människohandel eller försvinner på vägen, och våra rutiner är till för att skydda barnen. Många av barnen kan dessutom vara traumatiserade av krig och flykt, och behöver få professionell hjälp så snabbt som möjligt. Dessutom är det viktigt för barnen att komma i kontakt med Migrationsverket så snabbt som möjligt för att inte fördröja deras ekonomiska ersättning, skolgång eller prövningen av deras asylansökan.

Källa:Migrationsverket

Utanför kontorstid (kvällar, nätter och helger) kontaktar du polisen eller kommunens socialjour via larmnumret 112 och begär polis eller socialjour.

Får alla ensamkommande barn en god man och vad gör en sådan?

Varje ensamkommande barn har rätt att få en god man som företräder henne eller honom i Sverige. Även barn som efter ankomsten till Sverige blir lämnade av sina vårdnadshavare, innan uppehållstillstånd har beviljats, betraktas som ensamkommande och har därför rätt till god man. Det är överförmyndaren i vistelsekommunen som, på ansökan av Migrationsverket eller socialnämnden, förordnar god man. Den gode mannen ansvarar för barnets alla angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga, men har inte ansvar för den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet. Den gode mannen har inte heller någon försörjningsplikt gentemot barnet.

Källa:Socialstyrelsen

Läs mer om vad det innebär att vara god man för ensamkommande asylsökande barn i Nässjö kommun

Ställer Migrationsverket nu lägre krav på brandskydd vid asylboenden för att snabbt få fram nya boendeplatser?

Nej, det stämmer inte. Enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, ska en byggnad alltid ha brandskydd i skälig omfattning. Det gäller även nu.

I akuta situationer där människor behöver bo under en kortare tid anser dock MSB att det är möjligt att uppfatta kravet på skäligt brandskydd i LSO så att de krav som normalt gäller kan kompenseras med alternativa lösningar. Är till exempel anordningar för tidig upptäckt och varning vid brand bristfälliga skulle detta kunna kompenseras med exempelvis väktare, som omgående kan upptäcka brand, varna, larma och leda utrymningen vid brand.

Migrationsverket har också ändrat kravet på intyg om brandsäkerheten från sakkunnig innan ett boende kan nyttjas. Istället ska den som driver boendet lämna in bygglov som i sig intygar att man lever upp till lagens krav om brandskydd. Detta för att det ska gå snabbare, i ett läge då människor annars riskerar att bli utan tak över huvudet. Det är dock fortfarande samma krav på brandskydd som gäller. Läs mer på Migrationsverkets webbplats.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Migrationsverket

Med anledning av den senaste tidens bränder kopplade till planerade asylboenden – vad gör Polisen?

Polisen samverkar aktivt med bland annat Migrationsverket och kommunerna i det rådande läget. Polisen ansvarar för akutinsatser vid olika former av asylboenden som kräver polisingripande, och Nationella operativa avdelningen (NOA) har nu fått ett operativt ansvar för samordning av alla förundersökningar angående mordbränder. Polisen ansvarar också för brottsutredningar vad gäller exempelvis misstänkta mordbränder.

Dessutom står Polisen – i den mån de inte har andra uppdrag – för en ökad tillsyn av flyktingboenden. Det sker genom patrullering vid asylboenden och tilltänkta asylboenden, samt att Polisen tar hjälp av polisflyget för att genomföra brottsförebyggande övervakning. Övervakningen ska också öka möjligheterna att gripa eventuella gärningsmän. Varje polisregion bedömer själva sin eventuella hotbild mot asylboenden och beslutar i vilken grad den polisiära närvaron ska öka.

Källa: Polisen

Hur agerar Migrationsverket efter den senaste tidens bränder?

Efter bränderna vid flera evakueringsboenden, bland annat i region väst, fattade vi beslut om att höja bevakningen vid våra boenden. Ett bevakningsbolag har fått uppdrag att ha en extra hög vaksamhet kring boendena. Polisens aktuella hotbildsanalys utgör en viktig del i vilka åtgärder som vi vidtar.

Migrationsverket försöker att minska riskerna så mycket det går, exempelvis med flera åtgärder som är kopplade till säkerhet, men som inte är kopplade just till bränder. De innebär en ökad bevakning för att det ska vara lättare att upptäcka vad som händer runt våra boenden.

Migrationsverkets säkerhetsavdelning har också tillsammans med Polismyndigheten och MSB beslutat om att sekretessbelägga uppgifter som anger var asylboenden ligger. Detta för att minska risken för anlagda bränder och liknande hot.

Källa: Migrationsverket