Kontakta oss
frågor, felanmälan
Sök evenemang
i Nässjö kommun
toggle right column

Startsida / Specialsidor / Pressrum / Pressmeddelanden / Både positivt och negativt i delårsbokslut

Både positivt och negativt i delårsbokslut

2014-09-02

Delårsbokslutet för 2014 speglar en verklighet med flera facetter – både positiva och negativa. Det ekonomiska läget är besvärligt, men det senaste årets utveckling bjuder också på ljusglimtar.

Delårsbokslutet pekar på en rad positiva förhållanden som är viktiga för kommunens fortsatta ekonomiska utveckling. Ett av dessa är att Nässjö kommuns befolkning växer.

- Ja, det borgar gott för framtiden. Under det första halvåret har antalet invånare ökat med 119 personer. Det föds fler nya kommuninvånare än vad det avlider, vilket ger oss ett positivt födelsenetto, berättar kommunstyrelsens ordförande Anci Magnusson (S).

Den gemensamma skattekraften hos den växande befolkningen har också ökat - med 3,16 procent närmare bestämt. Den genomsnittliga ökningen i länet är lägre, 2,86 procent.

- Inte nog med att vi blivit fler, den genomsnittlige kommuninvånaren har glädjande nog också fått högre inkomster, säger kommunstyrelsens vice ordförande Anders Karlsson (C).

Den ökade skattekraften påverkar dock inte årets budget. Sammanställningen visar att de kommunala verksamheterna har haft högre kostnader än planerat. Efter de sex första månaderna redovisar Nässjö kommun ett negativt resultat om 15 miljoner kronor.

- Vår ekonomiska situation är allvarlig och budskapet till verksamheterna är att vara återhållsamma, säger kommunalråd Kjell Skålberg (FP). Alla medarbetare har de bästa ambitioner och kämpar för sin verksamhet, vilket är bra. Vi tvingas till prioriteringar för att pengarna ska räcka till.

Prognosen för helåret pekar på ett fortsatt negativt resultat om totalt ca 4,8 miljoner kronor. Underskottet hanteras genom att en del av kommunens resultatutjämningsfond (2013 års positiva resultat) används. Syftet med fonden är att väga upp tuffa år som 2014, så att kravet på ett balanserat resultat ska kunna uppnås.

- Vi ska inte använda resultatutjämningsfonden om vi absolut inte behöver. Därför är uppdraget till nämnderna att arbeta med sina underskott och göra sitt yttersta för att vi ska uppnå det planerade resultatet för 2014, det vill säga ett överskott om 8,9 miljoner kronor, säger Jan Öhlin, ekonomichef.

Ett exempel på ett framgångsrikt åtgärdsarbete är försörjningsstödet som nu minskar.

- Så här års i fjol var våra kostnader ca 500 000 kronor högre än vad de är i år, berättar individ- och familjeomsorgsnämndens ordförande Viveka Forell Karlsson (V). Prognosen pekar på att individ- och familjeomsorgsnämnden troligen inte kommer att behöva hela sin budget för försörjningsstödet.