Kulturmiljöprogram
Kulturmiljöprogram tas fram för att tydliggöra kulturmiljöns egenskaper och dess kulturhistoriska värden. Det övergripande syftet med programmet, utöver att sprida kunskap om kommunens kulturmiljöer, är att underlätta olika planeringsskeden och beslutssituationer.
Del 1: Kulturmiljöprogram för byggnadsminnen
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. Det är länsstyrelserna som beslutar om en byggnad ska förklaras för byggnadsminne, men vem som helst kan lämna förslag till länsstyrelserna. Länsstyrelserna har tillsynsansvar över byggnadsminnena och prövar frågor om tillstånd till åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna. De som äger ett byggnadsminne har möjlighet att söka bidrag för de antikvariska överkostnader som kan uppstå vid till exempel restaurering. Det finns nära 2 200 byggnadsminnen i Sverige. Nässjö kommun har fem byggnader som pekats ut som byggnadsminnen, för med information om dessa, se del 1 i Kulturmiljöprogrammet.
Del 2: Kulturmiljöprogram för riksintressen
Kulturmiljövårdens riksintressen pekas ut av Riksantikvarieämbetet i en process där länsstyrelse och kommun är delaktiga. De utpekade riksintressena ska hanteras i kommunernas översiktsplanering och i det arbetet är det länsstyrelsen som företräder de statliga intressena i dialog med kommunen.
Nedan presenteras Nässjö kommuns åtta riksintresseområden. Områdena har en varierad miljö och har pekats ut av olika anledningar som framkommer av de specifika beskrivningarna som går att läsa på:
https://www.raa.se/samhallsutveckling/riksintresse-for-kulturmiljovarden/riksintressebeskrivningar
Riksintressen för kulturmiljövården enligt miljöbalkens 3 kap ska avspegla landets historia. De är mycket varierande till såväl till storlek som kulturhistoriskt innehåll. Bruksmiljöer, stadskärnor, äldre brukningslandskap och efterkrigstidens bebyggelse är exempel på riksintressen.
Del 3: Kulturmiljöprogram för Nässjö stad
Nässjö, som fick stadsrättigheter 1914, har från början präglats av ett socialdemokratiskt tankesätt. Folkets hus och folkets park i staden var båda stora, levande och drog till sig mycket folk. Stadens industrier gav jobb, lät staden växa och höjde levnads-standarden. När bostadsbrist rådde var Nässjös kommunpolitiker framsynta och handlingskraftiga. Albert Fritz och Ernst Ljungqvist, som båda var politiker, bildade AB Bostäder 1917. Nässjö stad köpte en större aktiepost och såväl förmedlade som gav lån till företaget, vilket bekostade delar av kvarteret Pan. Under 50- och 60-talen byggdes fler stora bostadsområden, och strax därpå kom Miljonprogrammet. Storskaliga lösningar har varit en del av Nässjö under 100 år, och industriområdena och storgårdskvarteren bör därför ses som en viktig del av Nässjös karaktär.
Del 4: Kulturmiljöprogram för kransorter och landsbygd
Nässjö kommuns kulturmiljöprogram täcker inte enbart Nässjö stad, utan även en stor del av landsbygden och dess kransorter.
- Del 4.1 Almesåkra socken
Pdf, 7.6 MB, öppnas i nytt fönster. - Del 4.2 Barkeryd socken Pdf, 8.3 MB, öppnas i nytt fönster.
- Del 4.3 Bringetofta socken Pdf, 3.3 MB, öppnas i nytt fönster.
- Del 4.4 Flisby socken Pdf, 9.9 MB, öppnas i nytt fönster.
- Del 4.5 Forserum socken Pdf, 5.7 MB, öppnas i nytt fönster.
- Del 4.6 Malmbäck socken Pdf, 8.7 MB, öppnas i nytt fönster.
- Del 4.7 Norra Sandsjö socken Pdf, 10.8 MB, öppnas i nytt fönster.
- Del 4.8 Norra Solberga socken Pdf, 15.7 MB, öppnas i nytt fönster.
- Del 4.9 Nässjö socken Pdf, 5 MB, öppnas i nytt fönster.
Del 5: Kulturmiljöprogram för fornminnen
För att ta del av de fornminnen som inventerats av kommunen med hjälp av Jönköpings läns museum, besök länken nedan. Du finner deras placeringar på Nässjökartan eller med hjälp av koordinaterna som anges vid varje objekt. För en bredare sökning, se Riksantikvarieämbetets sida Fornsök
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
