Allmänhetens frågestund - 2 oktober 2025

Jag bor i Nässjö kommun och äger två tomter, bredvid varandra. Den ena tomten är bebyggd och jag betalar givetvis fast avgift för vatten och avlopp för detta. Den andra tomten är en öde tomt. Där fanns tidigare ett hus, men sedan några år tillbaka är det rivet. Jag betalar fortfarande fast avgift för vatten och avlopp för denna tomt. Nu vill jag säga upp detta, eftersom det inte används.

Därför ringde jag in till kommunen, men fick ett egendomligt svar: Du måste betala fast avgift för vatten och avlopp, drygt 3 300 kronor om året, trots att du inte nyttjar detta. Konstigt tycker jag och säkert många andra. Är detta rätt? Det kan inte vara så!

Frågan besvaras av:

Samuel Korpegård (KD) förste vice ordförande NAV

Svar:

Tack, frågeställare för din fråga.
Detta är en fråga som inkommer till NAV med jämna mellanrum, vilket gör att det är bra att vi kan lyfta den i detta sammanhang.

Det enkla svaret på din fråga är: Ja, detta är korrekt under förutsättning att dina fastigheter finns inom detaljplanerat område. Jag ska utveckla svaret.

Frågor om vilka skyldigheter och rättigheter som gäller för både huvudman och nyttjare av vattenrättigheter regleras i Lag om allmänna vattentjänster. (LAV 2006:412)
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster | Sveriges riksdag

Enligt § 24 ska:
Enligt §24 ska en fastighetsägare betala avgifter för en allmän VA- anläggning, om fastigheten
   - finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
   - det finns ett behov av vattentjänster som inte kan lösas bättre på annat sätt.

Om fastigheten är obebyggd men enligt en detaljplan är avsedd för bebyggelse, ska bedömningen av behovet göras som om fastigheten vore bebyggd i enlighet med planen. Detta gäller dock inte om det finns särskilda skäl för en annan bedömning.

Sammanfattningsvis: Vattentjänstlagen styr, att om fastigheten ligger inom verksamhetsområde för kommunalt VA, inom detaljplan och med en upprättad förbindelsepunkt så betalar man avgifter enligt Nässjö kommuns VA-taxa. Tjänsten går med andra ord inte att säga upp.

Jag skulle vilja veta om City Gross är på väg att etablera sig i Nässjö? Det skulle kunna öka konkurrensen mellan våra matbutiker. Det florerar rykten om att City Gross är på väg att börja byggas bakom Biltema. Jag föreslår att det inom Nässjö kommun jobbas på att City Gross kommer etableras. Men det kanske är något som håller emot för en etablering. Till exempel att vissa har lite för mycket kompisar på Ica av er som bestämmer. Så jag vill gärna veta om ryktet är sant angående City Gross etablering.

Frågan besvaras av:

Sara Lindberg, kommunstyrelsens ordförande

Svar:

Jag kan inte ge något riktigt tydligt svar på om City Gross är på väg att etablera sig i Nässjö eller inte. Men det här kan jag säga: Vi har möjliggjort dagligvaruhandel på Sörängens handelsområde genom en ny detaljplan. Bakgrunden är en handelsutredning, från Handelns Utredningsinstitut, som visar att det finns marknadsmässigt utrymme för ytterligare en dagligvarubutik i Nässjö.

I dagsläget pågår ett arbete tillsammans med en fastighetsutvecklare för att möjliggöra en etablering på Sörängen. Det är denna aktör som driver processen vidare för att få tillstånd att etablera dagligvaruhandel på platsen.

Vår generella hållning är att när det gäller nya etableringar är det alltid den etablerande parten som ansvarar för när och hur informationen kommuniceras offentligt.

Du påstår att ”vissa har lite för mycket kompisar på Ica av er som bestämmer” och att det kanske är något som håller emot en etablering. Det tycker jag är ett mycket fräckt påstående. Vi jobbar självklart betydligt mer professionellt än så.

Arbetslinjen är det som ska gälla. Arbetslösheten är hög i Nässjö och har så varit under en lång tid eftersom kommunen dras med en svag ekonomi, tänker man ersätta lättare jobb med robotar. Hur går det ihop när även AI-tekniken slår ut även mer kvalificerade jobb? Vad blir vinsten?

Frågan besvaras av:

Sara Lindberg, kommunstyrelsens ordförande

Svar:

Kommunen ska kunna erbjuda god service till våra medborgare. Våra medarbetare som möter kommuninvånarna är jätteviktiga i det arbetet. Ibland behövs mänskliga händer, kontakt öga mot öga, samtal och annat som inte kan bytas mot någon digital lösning. Men för att klara av framtidens utmaningar när det gäller kompetensförsörjning och ett hållbart samhälle och kunna ge nytta för medborgarna så behöver vi använda möjligheterna som digitala lösningar kan ge. Därför tog vi på senaste kommunfullmäktigesammanträdet ett beslut om att anta den styrande principen ”Digitalt först”. Det innebär att digital teknik, inklusive AI, alltid ska övervägas som det första alternativet när det är till nytta för medborgarna och verksamheten. Vinsten blir fortsatt god service till kommunens invånare och ett sätt att klara kompetensförsörjningsutmaningen.

Krisberedskap är en högaktuell fråga. Att klimatberedskapen inte är en prioriterad fråga har vi märkt, men hur är det med vattentillgången, matberedskap, tillgång till skyddsrum, cybersäkerhet, ledningscentral som är nedmonterad. Vi lever i ett mycket sårbart samhälle. Hur hanterar kommunen detta?

Frågan besvaras av:

Sara Lindberg, kommunstyrelsens ordförande

Svar:

Din fråga handlar inte om klimatberedskapen, men du påstår i din fråga att du har märkt att den inte är en prioriterad fråga. Det är tråkigt att höra att du ser det så. Jag vill berätta för dig att i Nässjö kommun är anpassning till ett förändrat klimat en högt prioriterad fråga. Vi har kommit en bra bit, men vi är inte framme, så den frågan kommer att ligga högt på agendan lång tid framöver.

Så till svaret på din egentliga fråga.

Beredskapen för krissituation, extraordinär händelse och höjd beredskap i Nässjö kommun utvecklas successivt. Frågan är prioriterad och arbete pågår inom samtliga förvaltningar och bolag. 

När vi pratar beredskap och förberedelser inför ett krisläge så är det gemensamma ansvaret viktigt att poängtera. Var och en av oss har ett relativt långtgående ansvar för oss själva och vår familj. Nu gällande riktlinjer säger att varje enskild individ ska klara sig själv utan samhällets hjälp i 7 dagar. Dessa riktlinjer kommer att ändras, förmodligen under nästa år, till 14 dagar. 14 dagar är en lång period om man inte har en ganska god hemberedskap. Jag vill därför understryka att om du är någorlunda pigg och kry så kan du inte, inledningsvis, lita på att samhället ska ta ansvar för dig – det måste du göra själv.

Nässjö kommun har tagit fram en nödvattenplan som ska säkerställa ett minimibehov av vatten i händelse av att vattenledningssystemet skulle tappa sin funktionalitet. Planen pekar ut ett antal platser runt om i kommunen där det finns tankar som allmänheten kan hämta dricksvatten från. En försörjningskedja för att säkerställa vattentillgången är under planering. Detta är en beredskap som kommer att tas i drift omedelbart om vattenförsörjningen brister i kommunen.

Matberedskapen är en utmaning inte bara för Nässjö kommun utan hela landet. Frågan är initierad och en grundläggande analys är framtagen av Hushållningssällskapet. Denna har kommunen fått del och utifrån denna ska det fortsatta arbetet fortsätta. Sannolikheten för att en enskild kommun idag ska kunna lösa och säkerställa sin egen försörjning är mycket liten. Vi ska göra vad vi kan för att förbättra läget men här behöver staten axla ett tydligt ansvar. Det handlar om livsmedelsproduktionen ja, men även om förädlingskedjan. Det finns sju kvarnar i Sverige som kan producera mjöl som ett exempel på vad stordrift och ekonomisk effektivitet över tid har skapat.

I Sverige finns det cirka 7 miljoner platser i godkända skyddsrum. I Nässjö kommun finns det relativt gott om skyddsrum och skyddande rum – framför allt i centralorten. Skyddsrummen är ett ansvar för fastighetsägaren. Kommunen har gjort en översyn av de fastigheter som har skyddsrum och säkerställt att de kan tas i bruk inom 48 timmar så som regelverket säger. Kommunen har inget ansvar övriga fastigheter med skyddsrum men vi vill uppmana att den som inte sett över dessa bör göra det. Ofta används ytorna till allehanda förvaring och det kan kräva en förberedelse för att underlätta en snabb utflyttning.

Kommunerna på Höglandet arbetar metodiskt och strukturerat med IT-säkerhet. Vi har en gemensam organisation inom Höglandets IT som stöttar och hjälper. Frågan om IT-säkerhet blir alltmer aktuell och det finns en hög medvetenhet om de risker vi behöver hantera. Det görs kontinuerliga investeringar i teknik och kunskap för att kunna möta illasinnades ambition att göra skada. Nu senast drabbades ett företag som hade tillgång till kommunala uppgifter. I sammanhanget var det företagets IT-säkerhet som brast, inte kommunernas.

Ledningscentralen är inte nedmonterad. Vi befinner oss i en upprustningsprocess där planen är att den ska kunna tas i drift igen. Den teknik som fanns i anläggningen var förlegad och är därför utriven. Med stöd av statsbidrag så kommer denna att kunna tas i bruk igen om något år.

Jag delar din reflektion kring att vi lever i ett mycket sårbart samhälle. Därför behöver arbete, utifrån ett beredskapsperspektiv, göras på bred front. Just nu pågår det en planering av kommunala verksamheters möjligheter att hålla sin kontinuitet. Utifrån den planering blir våra investeringsbehov tydliga och då blir det möjligt att vikta och prioritera våra insatser.

Att starta en ”Fritids-bank” har varit på tapeten tidigare i ett medborgarförslag. Nu införs fritidskort för ungdomar. Lämpligt tillfälle att sätta fart med placering vid Lövhult?

Frågan besvaras av:

Sylve Jergefeldt, ordförande kultur- och fritidsnämnd

Svar:

Det har genomförts en utredning gällande Fritidsbanken av tjänstepersoner på kultur- och fritidsförvaltningen. Denna utredning har undersökt de ekonomiska aspekterna av etableringen och även kollat på den eventuella samhällsnytta som en Fritidsbank skulle generera.

Utredningen visar att kostnadsbilden för att etablera Fritidsbanken är ca 1–1,5 miljoner kronor per år i driftskostnad. Summan inkluderar personal, logistiska kostnader och lokalkostnader. Då det inte finns en utpekad lokal för Fritidsbanken i dagsläget är kostnad för denna en uppskattning. Det bedöms inte finnas utrymme i Nässjö kommuns budget för en utökning av ram, därför undersöks nu om Fritidsbank och ett parallellt projekt med återbruk av möbler kan samköras och därmed minska kostnader och stärka de ekonomiska effekterna för båda projekten. Det är en pågående process som hanteras mellan berörda tjänstepersoner nu.

De sociala effekterna och samhällsnyttan som etablering av en Fritidsbank skulle generera bedöms stora och viktiga, därför fortsätter projektet med hitta lämpliga sätt att etablera en Fritidsbank i Nässjö kommun.