Allmänhetens frågestund - 6 oktober 2022

Frågor och svar på det som kom in till allmänhetens frågestund den 6 oktober, 2022.

Fråga 1

Innan olyckan händer måste det till ett hastighetssänkande GUPP nedanför korsningen vid Mellangatan – Sjöbergsvägen (se bilaga). Här finns en välbesökt fotbollsplan där ungdomar och föräldrar med sina barn håller till. Bilparkeringen är på andra sidan vägen vilket innebär att man måste korsa vägen när man ska till planen eller bilen.

Här finns också en sortergård där många bilar, cyklister och gående ska ta sig till och från. Här är också en korsning med kurva, litet backkrön och delvis skymd sikt!

Här råder hastigheten 40 km/tim som en del håller (ska erkännas) men långt ifrån alla, många kör i 70 tom 80 km/tim. Det finns varken övergångsställe eller farthinder.

Här behövs ett övergångsställe samt ett GUPP vilket är det enda som sänker farten, för är det något de är rädda om så är det väl bilen. Några avsmalningar, trafikdelare och annat trams bara triggar vissa att se hur fort det går att köra igenom dessa.

Detta är påtalat flera gånger både muntligen och skriftligen utan åtgärd. Gör något innan olyckan är framme!

Att det har byggts busshållplatser utmed ena sidan av gatan hindrar inte dem som kör på motsatt sida att sänka hastigheten. Det ska också beaktas att trafiken har ökat markant i.o.m den nya byggnationen i Alsberg. Boende i Alsbergsområdet väljer att åka Mellangatan i stället för Västra vägen.

Sjöbergsvägen och Mellangatan har blivit en enda lång fartsträcka.

Något måste göras åt detta!

Besvaras av tekniska servicenämndens ordförande Erik Wågman (S)
Jag vill börja med att betona vikten av att alla trafikanter följer givna trafikregler. Det är ett individuellt ansvar. Precis som frågeställaren själv påpekar.

Platsen är något som vi jobbar med och fins med i trafikstrategins bristlista.

Det stämmer att Målenplanen under de senaste åren har använts mera och att fler aktiviteter bedrivs där. Något som jag tycker är mycket positivt. Därför har vi byggt parkeringsplatser i anslutning till återvinningsstationen samt byggt ett staket ut med planen. Tyvärr så är det trots detta ont om parkeringar i anslutning till Målen planen. Detta på grund av områdets förutsättningar. Därför är det viktigt att vi alla hjälps åt att välja andra färdsätt till och från våra olika aktiviteter.

Dessutom så ska vi nu under hösten i år iordningställa en avsmalning och markera en målad gångpassage samt att sätta pållare på öar vid parkeringens infart. Vi planerar också en cykelöverfart längre bort på mellangatan där cykelvägen ansluter nerifrån sjön. Även detta planeras under hösten. Cykelöverfart är något nytt som vi vill pröva på flera ställen runt om i kommunen där det kan vara lämpligt. Därför kommer vi i samband med byggandet av dessa att ha informationskampanjer.

Fråga 2

Jag är sms-livräddare. Det innebär att vid larm om hjärtstopp larmas vi sms-livräddare som finns i närheten via SOS, att antingen ta oss till den drabbade eller hämta närmaste hjärtstartare för att ge första hjälpen i väntan på ambulansen.

Överallt i media ser vi vikten av att starta HLR (hjärt-lungräddning) så fort som möjligt när det krävs. Det är också då väldigt viktigt att det finns hjärtstartare inom rimliga avstånd. I dagsläget är det endast 1 av 10 som överlever ett hjärtstopp utanför sjukhus. I Nässjö finns hjärtstartare på företag, i föreningslokaler, i kommunala verksamhetslokaler med flera. De flesta lokaler är dessvärre inte öppna för allmänheten efter klockan 16-17, och det tar inte ett sjukt hjärta hänsyn till. En vanlig torsdagskväll klockan 21 är det endast 3 hjärtstartare som är tillgängliga; på hotellet, på Max burgerking och inne i Järnvägsstationen. Under helger då företagen är stängda är situationen ungefär likartad.

I Jönköping har kommunen gett Räddningstjänsten ansvaret att sätta upp flera hjärtstartare utomhus som är tillgängliga för allmänheten 24/7.

Min fråga är om ni politiker i Nässjö kommun tar tag i detta allvarliga problem och jobbar med att få tillgängliga hjärtstartare som allmänheten har tillgång till dygnet runt 7 dagar i veckan?

Besvaras av kommunstyrelsens ordförande Sara Lindberg (S)
Tack för denna mycket tankeväckande, men inte helt enkla fråga. Vi tar den här frågan på allvar, men innan jag ger ett ordentligt svar på hur vi ser på om eller hur vi ska jobba för fler tillgängliga hjärtstartare vill jag ge lite bakgrund.

Vem som helst kan drabbas av plötsligt hjärtstopp, när som helst. Varje år drabbas ca 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp. Tre av fyra fall inträffar i människors vardag, ett av fyra fall inträffar på sjukhus. Utgången av ett plötsligt hjärtstopp är dessvärre att den drabbade oftast avlider, oavsett var stoppet inträffar.

De senaste 30 åren har chansen att överleva ett hjärtstopp dock ökat. Den som får ett hjärtstopp och råkar befinna sig på sjukhus har idag en 35-procentig chans att överleva. Det finns tre faktorer som påverkar överlevnaden om den drabbade befinner sig i sin vardag:

att allmänheten är HLR-utbildad
tillgång till hjärtstartare
tillgänglig ambulanssjukvård.

Efter att ha läst på om frågan så uppfattar jag att det mest effektiva vi kan göra är att se till så att allmänheten är utbildad och kan agera. Här gör Nässjö kommun sin hemläxa och ser till att medarbetarna deltar i HLR-utbildning vart tredje år.

Det fullt möjligt att hålla en människa syresatt med hjälp av hjärt- och lungräddning tills ambulans kommer på plats. Kan inte allmänheten ge HLR och vet hur en defibrillator fungerar – även om handhavandet är väldigt enkelt – så spelar det ingen roll hur många och hur lättåtkomliga hjärtstartarna är. Det faktum att de som drabbas av hjärtstopp på sjukhus, där både kunskap och teknik finns nära tillgänglig, ändå avlider i 65 procent av fallen säger att tillståndet, och dess bakomliggande faktorer, är komplicerade och att frågan är mångfasetterad.

Jag kan inte här och nu svara på om vi ska satsa på att få fler tillgängliga hjärtstartare som allmänheten har tillgång till dygnet runt 7 dagar i veckan. För att kunna svara behövs en grundlig analys där alla parametrar måste vägas samman. Det jag kan göra är (och det har jag redan gjort efter att ha fått din fråga) att jag ber tjänstemannaorganisationen att utreda frågan och återkomma med ett förslag som vi förtroendevalda därefter får ta ställning till.

Fråga 3

Jag och min hustru besöker Frälsningsarmen i Nässjö med jämna mellanrum, nu har hon tyvärr blivit rullstolsbunden det föranleder vår skrivning. Idag finns på Kapellgatan delen Södergatan-Brogatan fyra P-platser som är svåra att parkera i samt är dåligt uppmärkta samt att det saknas Handikapp plats tror att det är enda kyrkan i kommunen som inte är utrustad med Handikapp plats.

Vårt förslag: Mellan gatan och gångbanan finns en gräsyta till ingen nytta, vårt förslag schakta bort nämnda gräsyta gör en snedparkering (lättare att komma in och ut) samt längst upp mot Frälsningsarmens in och utgång göra en Handikapp plats.

Besvaras av samhällsplaneringsnämndens ordförande Håkan Gustafsson (S)
Tekniska serviceförvaltningen har fått frågan. De tittar på möjligheten att göra om en av de fyra platserna närmast Frälsningsarmen till parkeringsplats för rörelsehindrade. För att nyttja en sådan plats krävs giltigt parkeringstillstånd. På södra torget finns redan ett stort utbud av parkeringsplatser. Det är nära till kyrkans entré. Vintertid är snöröjning viktig och prioriterad på parkering torget och övergångsställe över brogatan. Frågor som berör tillgänglighet mm kan tas upp i Kommunala Rådet för Funktionshinderfrågor, KRF, som är ett samrådsorgan mellan kommunens förvaltningar och de handikapp-organisationer som är verksamma i kommunen.

Fråga 4

Hur kommer Nässjö kommun hantera energikrisen?
Konsekvenser, besparingar, prisökningar…

Besvaras av kommunstyrelsens ordförande Sara Lindberg (S)
Tack för din fråga. Nässjö kommun har ett elavtal som löper ut i september 2023. Det innebär att vi i det korta perspektivet inte blir kostnadsmässigt drabbade. Dock ska avtalet förhandlas om ett drygt halvår och utifrån det faktumet så behöver vi förbereda oss.

I höst kommer ett allmänt påbud om generella besparingar att gå ut i organisationen. Det är viktigt att vi inte förbrukar fler kilowatt än vad som verkligen behövs. Ett exempel på budskap är att medarbetare uppmanas stänga av datorer, skrivare och rumsbelysning när de lämnar sin arbetsplats och så vidare – små men symboliskt viktiga åtgärder som tillsammans troligen ger en mätbar effekt. Översyn av rumstemperaturer är ett annat exempel. För närvarande pågår det också en inventering av vilka kommunala verksamheter som är mest energislukande. Inventeringen kommer, om så krävs, ligga till grund för en prioritering av vilka verksamheter/anläggningar ska vi fortsätta att driva i händelse av en svår energikris. Här kommer även andra parametrar än kostnaden att vägas in som till exempel trygghetsfaktorer och folkhälsa.

Om elbristen skulle bli stor finns det risk för att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av Sverige. För att undvika detta kan Svenska kraftnät beordra elbolagen att koppla bort användare, så kallad manuell frånkoppling (MFK). För att lindra effekten av detta i samhället har Energimyndigheten utvecklat en planeringsprocess som kallas för Styrel. Den gör det möjligt att prioritera el till samhällsviktiga el användare vid en bortkoppling. Nässjö kommun är en del av denna planeringsprocess och det finns en plan för hur bortkoppling kan genomföras.

Organisationen har i höst arbetat med sin kontinuitetshantering. Uppdraget är att tänka igenom, och planera för en verksamhet där tillgången till energi är begränsad. Nässjö kommun har tillgång till reservkraftverk. Vissa verksamheter har stationära verk, medan andra är en del i ett roterande system där verk transporteras och kopplas in under ett antal timmar för att därefter byta plats. Långt ifrån all verksamhet har tillgång till reservkraft eller är förberedda för att kunna ta emot reservkraft och för dessa gäller att ha utvecklat planer för hur verksamheten ska kunna fortsätta att bedrivas.

Fråga 5

Vilka klimatmål har Nässjö kommun antagit?

Besvaras av kommunstyrelsens ordförande Sara Lindberg (S)
I gällande energi- och klimatstrategi finns följande energi- och klimatmål:

Den årliga mängden köpt energi till (kWh/kvm) kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska år 2020 ha minskat med 5 % jämfört med 2014
Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska år 2020 ha minskat med 5 % jämfört med 2014
Nässjö kommuns fordonspark och upphandlade transporter ska vara oberoende av fossila bränslen så långt som det är kommersiellt och tekniskt möjligt
Nässjö kommun ska årligen förbättra möjligheterna för allmänheten att resa utan fossila bränslen
100 % av kommunens och de kommunala bolagens inköpta el ska komma från förnyelsebara energikällor

I handlingsprogrammet för skydd och säkerhet finns följande mål för klimatanpassning:

Nässjö och Vetlanda kommuner ska arbeta långsiktigt för att skapa ett robust samhälle som aktivt kan möta klimatförändringarnas konsekvenser.

Nässjö kommun har även ställt sig bakom Jönköpings läns klimat- och energistrategi, som har följande övergripande mål:

2045 är de totala utsläppen av växthusgaser från Jönköpings län lägre än 1 ton per invånare och år.
Senast 2045 producerar Jönköpings län mer energi än vi använder. Energin vi producerar är förnybar och mängden är minst 10 000 GWh/år.
Klimatförändringarna möts aktivt i Jönköpings län genom att skapa ett samhälle som minskar sårbarheter och tillvaratar möjligheter, för ett varmare, torrare och blötare län.

Nässjö kommun håller på att ta fram en ny klimat- och energistrategi. Den kommer att utgå från målen i Jönköpings läns klimat- och energistrategi, så att den bidrar till att uppfylla de länsövergripande målen.

Fråga 6

Har Nässjö kommun tagit emot Ukrainaflyktingar? Reserverat bostäder?

Besvaras av kommunstyrelsens ordförande Sara Lindberg (S)
Den 1 juli 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som innebär att människor som flyr till Sverige ska fördelas jämnt i landet. Alla kommuner ska hjälpas åt och var och en ska bära sitt ansvar. Migrationsverket har ingått avtal med kommunerna om ett specificerat antal individer utifrån den aktuella flyktingströmmen. Nässjö kommun har förbundit sig att ta emot 43 personer 2022 som anlänt till Sverige under EU:s massflyktsdirektiv.

I skrivande stund har Nässjö kommun tagit emot 20 ukrainare. För dessa har boende på tidigare Norråsagården skapats. Därutöver har ett 70-tal ukrainska medborgare bosatt sig i kommunen av egen kraft och utanför massflyktsdirektivet. Dessa har själva skaffat bostäder i kommunen.

Fråga 7

Vi lever alla i ett uppskruvat tempo i samhället. Tyvärr tycks det att möjlighet till sittplatser tagits bort, både inomhus och runt parker och sjöar. Borde inte kommunen föregå med gott exempel och åstadkomma trivsamma sittmiljöer. Det skulle inte behöva innebära en stor kostnad. Allt går väl inte att skylla på vandalisering och corona…

Besvaras av samhällsplaneringsnämndens ordförande Håkan Gustafsson (S)
Samhällsplaneringen ansvarar för frågan om den generella användningen av marken/ytan. Samhällsplaneringskontoret månar om att stadsbilden ska vara attraktiv och funktionell för alla våra medborgare. Denna typ av frågor diskuteras med tekniska förvaltningens kompetens och resurser för ytor och platser där kommunen är fastighetsägare. Jag tycker vi har fått en spännande och attraktiv sitt- och umgängesmiljö på en del av stora torget. Spännande och attraktiv sittmiljö finns på gågatan. Det finns säkerligen behov och önskemål om utveckling eller förändring om sittmöjlighet vid exempelvis våra promenadstråk i kommunen. Ett bra sätt att lämna synpunkter eller förslag är kontakta medborgarkontoren. Nässjö kommuns hemsida ger bra vägledning hur man kontaktar i olika frågor.

Fråga 8

Bodafors samhällsförening har under en längre tid engagerat sig i den planerade rivningen av fastigheter i Bodafors. Dels har vi saknat dialog innan beslut dels har vi svårt att få grepp om på vilka grunder beslutet är taget. Efter beslut har flera politiska initiativ tagits för att skapa en bättre dialog. Det är vi glad för och det har gjort att vi har känt oss lyssnade på. Fortfarande har vi svårt att förstå på vilka grunder rivningsbeslutet är taget på. Eftersom vi saknat tydliga konsekvensanalyser av både rivning, renovering alternativt nybyggnation i kvarteret Klockaren 9 och 10 har vi svårt att förstå och förlika oss med kommunens beslut om rivning. Vi har själva gjort efterforskningar som pekar mot ett mer hållbart förhållningssätt till både renovering men även nybyggnation. I samtal med både tjänstemän och politiker har vi blivit uppmanade att sluta engagera oss i frågan annars kanske kommunen väljer att inte göra något alls i Bodafors samhälle. Vår fråga berör därmed både en demokrati aspekt som en förståelse problematik:

Finns det tydliga konsekvensanalyser av både rivning, renovering alternativt nybyggnation i kvarteret Klockaren 9 och 10? Kan vi i så fall få ta del av dessa så att vi bättre kan förstå vad som ligger till grund för beslut om rivning?
Är det kommunfullmäktiges mening att tysta engagemang genom att hota med repressalier?

Besvaras av Fastighets AB Lindens ordförande Kjell Hellqvist (C)
Linden har under en längre tid haft en lägre efterfrågan av lägenheter i Bodafors, vi kan gå tillbaka till de senaste 12 åren.

Det har i sin tur bidragit till en hög omflyttning och därmed ett ökat slitage.

Linden har idag 56 lägenheter i Bodafors och har haft en genomsnittlig vakansgrad på 15 % de senaste 5 åren.

Vi behöver göra en förändring för att anpassa vårt utbud för att bättre matcha efterfrågan. När vi gått igenom våra fastigheter på Myrgatan och Ljunggatan har vi kommit fram till att riva dessa fastigheter och ersätta dem med 10 radhus något som vi bedömer ska matcha efterfrågan i Bodafors samhälle framöver.

Det gör att vi minskar beståndet med 14 lägenheter.

Befolkningsprognosen i Nässjö kommun indikerar på att kommunen får en stor ökning av äldre i kommunen och där utgör inte Bodafors något undantag. Därför vill Linden satsa på att bygga lättillgängliga radhus med en mindre trädgård och parkeringsmöjligheter.

Vi bygger för att få lägre driftskostnader och eftersträvar hyresnivåer som matchar andra boendealternativ.

För att öka förståelsen för vårt beslut vill vi också lyfta fram vilka åtgärder som de nuvarande husen står inför, om man istället väljer ett renoveringsalternativ.